min älskade pojke, mitt hjärta - freddy, har blivit en stor pojk. tiden går fort & han är redan 2 & ett halvt år. en liten gammelsmurf, men ingen surgubbe alls, tack & lov!
som ni kanske vet, om ni följt min blogg sedan tidigare har han ju en hjärntumör & just nu lever han på övertid. så man kan lugnt säga att han är en superhjälte som kämpar- ja, han måste helt enkelt trivas i sitt liv. något rätt gör jag ju! så måste det ju vara.
har vetat hela tiden att det inte är långt kvar för honom, men såklart hoppas jag att han har ett tag kvar.
men så idag när jag tog upp honom för den "dagliga kontrollen" (brukar alltid ta upp honom en stund om dagen för att se att inget är förändrat, typ om han är hängigare d.s) och då såg jag att min älskade pojk var tröttare än vanligt. han sprang upp på övervåningen & åt som han brukar, men han var typ kladdig i rumpan. så jag tog honom till handfatet & tvättade av honom. man ska egentligen inte bada dom, men liksom hur bra känns det att vara blöt i rumpan & tro mig, så känner hamstrar också. dom är också små liv. så, jag vet inte riktigt. bara det inte är den där eländiga bakterisjukdomen wettail som hamstrar brukar få ibland. jag ska se lite senare hur han mår & hur det ser ut. den sjukdomen är iallafall riktigt allvarlig & eftersom djuret blir så uttorkat kan det dö på mac något dygn, så ska verkligen hålla koll på honom nu. Men som ni vet, har han ju ändå en hjärntumör, så har han den sjukdomen också, tar jag beslutet att ta bort honom. vill inte att han lider.
nu vet ni hur läget ligger till, ha de gött